Färgworkshop! Även den här gången fick vi arbeta med bilder i flera steg. Rita av en kamrat. (ansikte. utan hud. rita deras kranium lix.) Först endast kranium, sedan ÖVER det hur de ser ut med sin hud och allt, och efter detta skuggning. (Stark lampa från ena sidan, hur blir det?) Spännande sätt att jobba! Nu vet jag ju inte SÄKERT, men jag tänker mig att det kanske skapar lite bra såna där kopplingar mellan hjärnhalvorna eller nåt... När man måste jobba med båda samtidigt, för man tecknar ju det man ser (högra halvan) men föreställer sig samtidigt vad som finns UNDER det man ser, och sin egen idé av hur ett kranium ser ut (vänstra halvan). SEN blir la det högra... När man ritar av sin kamrats faktiska ansikte över kraniet, då ritar man vad man ser. Sen vänstra igen! Med den skarpa skuggningen som man inte ser utan får föreställa sig. Spännande uppgift för hjärnan! (Är ej neurolog, men gissar lite, hahahahha.)
Ovan, Ida med lite av sitt ansikte över ett kranium som fortfarande lyser genom lite... Och sedan med skuggning och allt.
Färgcirkeln
Skulle vilja testa detta med små barn... Det är så roligt att se dem upptäcka världen, blanda färg, se vad det blir, blanda alla färger tills allt blir en enda massa av färg... Upptäcka vilka färger som skapas av att blanda, se sammanhangen och lära sig räkna ut...
Vi fick blanda färgcirkeln i vatten! Hjälpas åt. Hade varit roligt att ha ett jääättestort papper, ge alla en tallrik med grundfärgerna, säga att allas färg måste ta slut, och att det ska bli en färgcirkel på golvet (eehhhh pappret). Alla hade varit tvungna att ta del av alla delar av färgcirkeln, blanda och samarbeta...
Efter att ha gjort vår gemensamma färgcirkel gick vi vidare med färgen, nu på smörpapper över våra kamratporträtt! Blandade grundfärger till hudtoner. Alla fick fram jätteolika, och Ida, som ritade av mig, hade mycket grönt och lila, vilket jag tyckte var roligt eftersom det är färger som flera gånger kommit fram när jag målat självporträtt, jag ser mycket av dem i mitt ansikte...
Skuggning även här, på hudtonerna... Sen en större variant, med komplementfärger, där det blev mer kontrast-tänk...
Alla bilder blev rysligt olika! Såå, spännande att se, det var ju många som använt samma komplementfärger, men det var inte en bild som liknade en annan... Alla använder ju färgerna på så olika sätt, förmedlar olika känslor och målar på olika sätt. Det var kul att se. :)))
Ovan, Ida med lite av sitt ansikte över ett kranium som fortfarande lyser genom lite... Och sedan med skuggning och allt.
Färgcirkeln
Skulle vilja testa detta med små barn... Det är så roligt att se dem upptäcka världen, blanda färg, se vad det blir, blanda alla färger tills allt blir en enda massa av färg... Upptäcka vilka färger som skapas av att blanda, se sammanhangen och lära sig räkna ut...
Vi fick blanda färgcirkeln i vatten! Hjälpas åt. Hade varit roligt att ha ett jääättestort papper, ge alla en tallrik med grundfärgerna, säga att allas färg måste ta slut, och att det ska bli en färgcirkel på golvet (eehhhh pappret). Alla hade varit tvungna att ta del av alla delar av färgcirkeln, blanda och samarbeta...
Efter att ha gjort vår gemensamma färgcirkel gick vi vidare med färgen, nu på smörpapper över våra kamratporträtt! Blandade grundfärger till hudtoner. Alla fick fram jätteolika, och Ida, som ritade av mig, hade mycket grönt och lila, vilket jag tyckte var roligt eftersom det är färger som flera gånger kommit fram när jag målat självporträtt, jag ser mycket av dem i mitt ansikte...
Skuggning även här, på hudtonerna... Sen en större variant, med komplementfärger, där det blev mer kontrast-tänk...
Alla bilder blev rysligt olika! Såå, spännande att se, det var ju många som använt samma komplementfärger, men det var inte en bild som liknade en annan... Alla använder ju färgerna på så olika sätt, förmedlar olika känslor och målar på olika sätt. Det var kul att se. :)))
Kommentarer
Skicka en kommentar