Aaah, att tjuvlyssna...
Vid lunch satte jag mig i Roots-caféet på Stadsbibliotekets bottenplan, i Dynamo-avdelningen, och åt soppa. Där satt folk och åt, vid borden som annars används som spelbord, läsbord, vanliga jä-la runda biblioteksbord. Det var en märklig upplevelse. Jag har visserligen i alla mina dagar känt mig bättre till mods om jag har en bok med mig när jag äter, men det kändes livsfarligt att sitta och äta soppa omgiven av böcker. Soppa av alla rätter! Den spilligaste maten av dem alla!
Det gick vägen i alla fall, men som sagt: En märklig upplevelse.
Jag åt min soppa i lugn och ro, och skrev samtidigt ner stycken av vad folk runtom mig sa. Omgiven av böcker som jag var kunde jag ju knappast låta bli att rita av dem. De fick repliker från mitt växande förråd av tjuvlyssnade fraser.
Liten bok: Han är nog lite gammal och trött nu för tiden...
Annan liten bok: Ytterst lite...
Stor bok: Nu har ju jag lite ovanligt mycket i bagaget... Jag är inte bara mamma. Jag är även kantor! Oooooch pianist.
Jag tänker mig att de båda mindre böckerna står och fnissar och viskar... Och att den som svarar "ytterst lite" säger det med ett väl tilltaget mått sarkasm. De har lite roligt på den stora bokens bekostnad, och troligen hör den stora boken inte ens vad de säger... Lite självupptagen kanske, vem vet.
Jag tyckte om idén med objekt som får ta över konversationen, och dessa har ju sina olika egenskaper som skapar dem en personlighet, vilket kan lysa igenom i konversationen.
Glaset: Ska vi flytta på oss då.
Servetten: Akta dig för de höga trappstegen.
Glaset: Kan inte du... Följa med.
Soppskålen: Och så tänker man liksom, "aha, hur löser man det här?"
Brödet: Hur kanaliserar man energin liksom. Man har olika lätt.
Soppskålen: Tanken är att det ska bli av mennnn... Vi får se hur det blir.
Glaset och servetten funderar på att dra. Glaset tar initiativ, men blir lite nervös av servettens uppmaning att ta det försiktigt, skör som man ju är när man är ett glas... Soppskålen och brödet ska förmodligen med, men har sin egen lilla konversation vid sidan av, en aning irriterade över att de andra inte riktigt tänker på att det kanske är svårare för dem att ta sig någonstans.
De här replikerna är tagna huller om buller från flera olika konversationer, men temat kändes gemensamt; man ska nånstans, eventuellt, kanske snart, men det känns lite jobbigt att ta sig iväg...
Några andra tjuvlyssnade fraser:
"Alltså modersmålet - Mother tounge."
"Om man har en dirigent som står så "!!!!" så blir det liksom uuughhhrrk..."
"Jag undrar om det var någon kris i befolkningsfrågan i Frankrike då..."
"Det säger ju oerhört mycket, om en tonåring sitter där i Bulgarien, och översätter Det andra Könet."
"Ehh, ner! Vid den stora trappscenen. Akta dig för de höga trappstegen. Ingen fara, ingen fara."
"Det är helt sanslöst Maria! Helt sanslöst!"
Tjuvlyssning känns som en bra hobby... Lite som att vara ficktjuv, men mer ärofyllt och mindre olagligt. Man tar tillvara på ord i stället för att stjäla saker. Även om man ju stjäl orden från sitt sammanhang, om man hittar på nya scenarion till dem. Kanske som en Robin Hood för ord och repliker... Haha
Tack för idag :)))
Vid lunch satte jag mig i Roots-caféet på Stadsbibliotekets bottenplan, i Dynamo-avdelningen, och åt soppa. Där satt folk och åt, vid borden som annars används som spelbord, läsbord, vanliga jä-la runda biblioteksbord. Det var en märklig upplevelse. Jag har visserligen i alla mina dagar känt mig bättre till mods om jag har en bok med mig när jag äter, men det kändes livsfarligt att sitta och äta soppa omgiven av böcker. Soppa av alla rätter! Den spilligaste maten av dem alla!
Det gick vägen i alla fall, men som sagt: En märklig upplevelse.
Jag åt min soppa i lugn och ro, och skrev samtidigt ner stycken av vad folk runtom mig sa. Omgiven av böcker som jag var kunde jag ju knappast låta bli att rita av dem. De fick repliker från mitt växande förråd av tjuvlyssnade fraser.
Liten bok: Han är nog lite gammal och trött nu för tiden...
Annan liten bok: Ytterst lite...
Stor bok: Nu har ju jag lite ovanligt mycket i bagaget... Jag är inte bara mamma. Jag är även kantor! Oooooch pianist.
Jag tänker mig att de båda mindre böckerna står och fnissar och viskar... Och att den som svarar "ytterst lite" säger det med ett väl tilltaget mått sarkasm. De har lite roligt på den stora bokens bekostnad, och troligen hör den stora boken inte ens vad de säger... Lite självupptagen kanske, vem vet.
Jag tyckte om idén med objekt som får ta över konversationen, och dessa har ju sina olika egenskaper som skapar dem en personlighet, vilket kan lysa igenom i konversationen.
Glaset: Ska vi flytta på oss då.
Servetten: Akta dig för de höga trappstegen.
Glaset: Kan inte du... Följa med.
Soppskålen: Och så tänker man liksom, "aha, hur löser man det här?"
Brödet: Hur kanaliserar man energin liksom. Man har olika lätt.
Soppskålen: Tanken är att det ska bli av mennnn... Vi får se hur det blir.
Glaset och servetten funderar på att dra. Glaset tar initiativ, men blir lite nervös av servettens uppmaning att ta det försiktigt, skör som man ju är när man är ett glas... Soppskålen och brödet ska förmodligen med, men har sin egen lilla konversation vid sidan av, en aning irriterade över att de andra inte riktigt tänker på att det kanske är svårare för dem att ta sig någonstans.
De här replikerna är tagna huller om buller från flera olika konversationer, men temat kändes gemensamt; man ska nånstans, eventuellt, kanske snart, men det känns lite jobbigt att ta sig iväg...
Några andra tjuvlyssnade fraser:
"Alltså modersmålet - Mother tounge."
"Om man har en dirigent som står så "!!!!" så blir det liksom uuughhhrrk..."
"Jag undrar om det var någon kris i befolkningsfrågan i Frankrike då..."
"Det säger ju oerhört mycket, om en tonåring sitter där i Bulgarien, och översätter Det andra Könet."
"Ehh, ner! Vid den stora trappscenen. Akta dig för de höga trappstegen. Ingen fara, ingen fara."
"Det är helt sanslöst Maria! Helt sanslöst!"
Tjuvlyssning känns som en bra hobby... Lite som att vara ficktjuv, men mer ärofyllt och mindre olagligt. Man tar tillvara på ord i stället för att stjäla saker. Även om man ju stjäl orden från sitt sammanhang, om man hittar på nya scenarion till dem. Kanske som en Robin Hood för ord och repliker... Haha
Tack för idag :)))
Kommentarer
Skicka en kommentar